Arbetsrätt
Sjuklön och karensavdrag: vad gäller när du är sjuk?
När du är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön för de första fjorton dagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen, och ett karensavdrag dras av.
Här är reglerna i sjuklönelagen om sjuklön, karensavdrag, sjukanmälan och läkarintyg, vad som gäller om arbetsgivaren vägrar betala och vad som gäller för dig som är timanställd, med lagtexten bredvid. Ett kollektivavtal kan ha andra regler för vissa delar.
Rätt till sjuklön
När du är sjuk har du rätt att behålla lön och andra förmåner enligt sjuklönelagen. Det kallas sjuklön.
”En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).”
Sjuklönelagen 1 § Rätten gäller från första anställningsdagen. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad får du sjuklön först när du har varit anställd fjorton kalenderdagar i följd.
”Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd.”
Sjuklönelagen 3 § Arbetsgivaren betalar sjuklön för den första sjukdagen och de tretton kalenderdagar som följer, alltså dag 1 till 14.
”Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden.”
Sjuklönelagen 7 § Är du fortfarande sjuk efter de fjorton dagarna, och anställningen fortsätter, ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar.
”Arbetsgivaren ska till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.”
Sjuklönelagen 12 §
Hur mycket och karensavdraget
Sjuklönen är 80 procent av den lön och de förmåner du går miste om på grund av sjukdomen.
”För dagar i en sjuklöneperiod enligt 7 § som arbetstagaren gått miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan utgör sjuklönen 80 procent av anställningsförmånerna före avdrag enligt andra stycket.”
Sjuklönelagen 6 § Från sjuklönen dras ett karensavdrag. Det är 20 procent av den sjuklön du skulle få för en genomsnittlig vecka.
”Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras. Avdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka.”
Sjuklönelagen 6 § Har du fått karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna görs inga fler avdrag.
”Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna till följd av bestämmelserna i andra stycket fått avdrag från sjuklönen vid tio tillfällen, ska avdrag för ytterligare sjuklöneperioder inte göras.”
Sjuklönelagen 6 § Blir du sjuk igen inom fem dagar räknas det som en fortsättning: ingen ny karens, och sjuklöneperioden blir tillsammans fjorton dagar.
”Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras.”
Sjuklönelagen 7 §
Sjukanmälan, försäkran och läkarintyg
Sjuklön betalas inte för tiden innan du har sjukanmält dig, om du inte var förhindrad att anmäla och gjorde det direkt när hindret var borta.
”Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet.”
”om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.”
Sjuklönelagen 8 § Du ska lämna en skriftlig försäkran om att du har varit sjuk. Den behöver inte säga vilken sjukdom du har.
”Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk”
”Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen.”
Sjuklönelagen 9 § Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan behöver du läkarintyg för att få sjuklön. Intyget behöver inte säga vilken sjukdom du har.
”Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare.”
”Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.”
Sjuklönelagen 8 § Finns det särskilda skäl kan Försäkringskassan besluta att du ska visa läkarintyg tidigare, eller från första dagen varje gång du blir sjuk.
”från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller”
”från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod.”
Sjuklönelagen 10 § Ett avtal som ger dig sämre rätt än sjuklönelagen gäller inte i den delen. Vissa delar, till exempel reglerna om läkarintyg och hur sjuklönen räknas, får ändras i ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av ett centralt fackförbund.
Hitta ditt kollektivavtal”Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.”
”Utan hinder av första stycket får avvikelser göras från 8 § andra stycket, 9 § och 10 a § första och andra styckena genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation”
”Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek enligt 6 § första stycket och avdrag enligt andra stycket samma paragraf får också bestämmas på det sättet.”
Sjuklönelagen 2 §
Kan arbetsgivaren säga nej till sjuklön?
Sjuklön är en rätt enligt lagen, inget arbetsgivaren beviljar. Den betalas när sjukdom sätter ned din arbetsförmåga och du har sjukanmält dig, lämnat din försäkran och från dag 8 ett läkarintyg.
”En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).”
Sjuklönelagen 1 § ”Sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan.”
Sjuklönelagen 4 § Arbetsgivaren behöver inte betala om du har blivit sjuk genom ett uppsåtligt brott som du har dömts för, eller om du medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat felaktiga uppgifter som har betydelse för sjuklönen.
”En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren 1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller 2. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.”
Sjuklönelagen 5 § Finns det särskilda skäl får arbetsgivaren begära läkarintyg tidigare än dag 8, eller från första dagen varje gång du blir sjuk. Begäran ska vara skriftlig och får inte gälla längre än ett år. Lämnar du inte intyget utan godtagbart skäl behöver arbetsgivaren inte betala sjuklön för den tiden.
”En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan”
”En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år.”
”Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig. Har arbetstagaren utan godtagbart skäl underlåtit att lämna ett intyg i enlighet med begäran enligt första stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den del av den aktuella sjuklöneperioden för vilken det saknas sådant intyg.”
Sjuklönelagen 10 a § Den som hos arbetsgivaren får veta något om din hälsa genom ditt läkarintyg eller din försäkran får inte föra det vidare obehörigen.
”Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.”
Sjuklönelagen 18 § Vägrar arbetsgivaren att betala, och tvisten gäller om du har varit sjuk, hur mycket eller om du är anställd, kan Försäkringskassan efter skriftlig ansökan betala ersättning i stället. Det kräver att det finns sannolika skäl för att du har rätt till sjuklönen och att den är obetald och förfallen.
”Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan.”
Sjuklönelagen 20 § ”Ersättning enligt 20 § lämnas, om det finns sannolika skäl för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav och fordran är obetald och förfallen till betalning.”
Sjuklönelagen 21 § Vänta inte för länge: Försäkringskassan betalar inte sådan ersättning för sjuklön som förföll till betalning mer än tre månader före den månad du ansöker.
”Ersättning lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden.”
Sjuklönelagen 21 §
Sjuklön när du är timanställd
Är den avtalade anställningen kortare än en månad får du sjuklön först när du har varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dagar då du var borta utan giltigt skäl räknas inte.
”Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.”
Sjuklönelagen 3 § Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med, om det inte har gått mer än fjorton kalenderdagar mellan dem.
”Vid beräkning av kvalifikationstiden enligt första stycket skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas, om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton kalenderdagar.”
Sjuklönelagen 3 § Sjuklönen betalas för den lön du går miste om för att du är sjuk, till exempel för ett pass som du var inbokad på.
Timanställd: dina rättigheter”För dagar i en sjuklöneperiod enligt 7 § som arbetstagaren gått miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan utgör sjuklönen 80 procent av anställningsförmånerna”
Sjuklönelagen 6 §
Vanliga frågor
Kan chefen säga nej till att jag sjukskriver mig?
Sjuklön hänger på att du är sjuk, har sjukanmält dig och lämnar din försäkran, och från dag 8 läkarintyg. Det är inte chefens godkännande som avgör. Arbetsgivaren kan med särskilda skäl begära läkarintyg tidigare, skriftligt. Vägrar arbetsgivaren att betala kan Försäkringskassan i vissa fall betala i stället.
”Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet.”
”Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk”
”Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig.”
”kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan.”
Får jag sjuklön som timanställd?
Ja, från första dagen om anställningen är avtalad till minst en månad. Är den kortare krävs fjorton kalenderdagars anställning i följd, och tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med om det gått högst fjorton dagar mellan dem. Sjuklönen gäller lön du går miste om, till exempel ett inbokat pass.
”Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden.”
”Vid beräkning av kvalifikationstiden enligt första stycket skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas, om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton kalenderdagar.”
Måste jag tala om för arbetsgivaren vilken sjukdom jag har?
Sjuklönelagen kräver det inte. Varken din skriftliga försäkran eller läkarintyget behöver innehålla närmare uppgift om sjukdomen.
”Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen.”
”Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.”
När behöver jag läkarintyg?
Från den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan. Försäkringskassan kan i vissa fall besluta att du ska visa intyg tidigare.
”från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan”
”från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller”
Blir det ett nytt karensavdrag om jag blir sjuk igen?
Inte om den nya sjukperioden börjar inom fem dagar från att den förra slutade.
”Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras.”
Vart vänder du dig?
- Sjukskriven när du är anställd (Försäkringskassan)
Försäkringskassans sida om vad du gör när du blir sjuk och om sjukpenning efter de två första veckorna.
- Hitta ditt fackförbund
Förbundet för ditt yrke, om arbetsgivaren inte betalar sjuklön.
- Kollektivavtal
Se om ditt avtal har andra regler om läkarintyg eller sjuklönens storlek.