Arbetsrätt
Arbetstid och övertid: vad säger arbetstidslagen?
Får chefen ändra schemat hur som helst? Hur mycket övertid får du jobba, och vad gäller för raster och vila? Arbetstidslagen sätter gränserna: hur länge du får arbeta, hur mycket övertid och mertid som får tas ut, och hur mycket ledigt du ska ha mellan passen.
Arbetstidslagen säger hur mycket övertid som får tas ut, men inte vad du ska få betalt för den. Det ska arbetsgivaren skriva i informationen om din anställning, och ditt kollektivavtal kan ha regler om det. Ett kollektivavtal får också ha andra regler om arbetstid än lagen, så kontrollera alltid ditt avtal.
Hur mycket får du arbeta?
Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan. Om arbetet kräver det får det vara 40 timmar i veckan i genomsnitt under högst fyra veckor.
”Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.”
Arbetstidslagen 5 § Allt räknat, med övertid och mertid, får du arbeta högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under högst fyra månader. Semester och sjukdagar räknas som arbetad tid i den beräkningen.
”Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.”
”Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.”
Arbetstidslagen 10 b § Jour, alltså tid då du ska finnas på arbetsplatsen och arbeta vid behov, får tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
”Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.”
Arbetstidslagen 6 § Arbetar du normalt minst tre timmar av passet på natt, klockan 22 till 6, får arbetstiden vara högst åtta timmar per dygn i genomsnitt under högst fyra månader.
”Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.”
”Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt”
”Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.”
Arbetstidslagen 13 a § Lagen gäller inte alla. Den gäller till exempel inte för den som har en företagsledande ställning, för den som själv får bestämma över sin arbetstid, eller för arbete i arbetsgivarens hushåll.
”arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,”
”arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,”
Arbetstidslagen 2 §
Övertid och mertid
Övertid är tid som du arbetar utöver den ordinarie arbetstiden och jourtiden.
”Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt 5 § och jourtid enligt 6 §.”
Arbetstidslagen 7 § När det finns ett särskilt behov får arbetsgivaren ta ut högst 48 timmar övertid under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar under ett kalenderår. Det kallas allmän övertid.
”När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid).”
Arbetstidslagen 8 § Utöver det får extra övertid tas ut med högst 150 timmar per år, om det finns särskilda skäl och det inte gick att lösa på annat rimligt sätt. Allmän och extra övertid får tillsammans ändå inte bli mer än 48 timmar på fyra veckor eller 50 timmar på en månad.
”Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra övertid).”
”Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.”
Arbetstidslagen 8 a § Vid en olycka, naturhändelse eller liknande som arbetsgivaren inte kunde förutse får övertid tas ut i den utsträckning som behövs. Det kallas nödfallsövertid.
”får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid).”
Arbetstidslagen 9 § Jobbar du deltid kallas tiden utöver din avtalade arbetstid mertid. Allmän mertid får tas ut med högst 200 timmar per år när det finns ett särskilt behov.
”Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet.”
”När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid).”
Arbetstidslagen 10 § Arbetsgivaren ska anteckna din jourtid, övertid och mertid. Du har rätt att se anteckningarna, själv eller genom någon annan, och det har också facket på arbetsplatsen.
”Arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt har fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.”
Arbetstidslagen 11 § Vad som gäller för övertid och mertid, och ersättningen för det, ska arbetsgivaren skriva i informationen om din anställning, om det finns sådana villkor.
Granska ditt anställningsavtal”vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall,”
LAS 6 c §
Schema och ändrade arbetstider
Ändras dina arbetstider ska arbetsgivaren tala om det minst två veckor i förväg. Kortare varsel är tillåtet bara om verksamhetens art eller något som inte gick att förutse ger anledning till det.
”Alla arbetsgivare som anlitar arbetstagare till arbete annat än tillfälligt skall lämna arbetstagarna besked om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.”
Arbetstidslagen 12 § Den skriftliga informationen om din anställning ska säga hur lång din normala arbetsdag eller arbetsvecka är och hur långt i förväg du får besked om schemat.
”längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka”
”minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning”
LAS 6 c § En anställning gäller heltid om inget annat har avtalats. Jobbar du deltid kan du begära att arbetsgivaren skriftligt anger varför, och svaret ska komma inom tre veckor.
”Anställningsavtal avser heltid, om inte något annat har avtalats. Om anställningsavtalet inte avser heltid, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen ange skälet till detta. Informationen ska lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts.”
LAS 4 a § Vill du arbeta fler timmar kan du begära en högre sysselsättningsgrad. Har du varit anställd minst sex månader och inte är provanställd ska arbetsgivaren svara skriftligt med skäl inom en månad.
”ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt svar till arbetstagaren inom en månad efter begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens ställningstagande anges.”
”har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader och inte är provanställd.”
LAS 6 h §
Vila och raster
Du ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn, och den ska normalt omfatta tiden mellan midnatt och klockan 5. Det kallas dygnsvila.
”Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila).”
”I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå.”
Arbetstidslagen 13 § Arbetsgivaren får tillfälligt avvika från dygnsvilan vid något särskilt som inte gick att förutse, men då ska du få motsvarande ledighet senare.
”Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.”
Arbetstidslagen 13 § Du ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje sjudagarsperiod, så långt möjligt på helgen. Det kallas veckovila.
”Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila).”
”Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut.”
Arbetstidslagen 14 § Du får inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Arbetsgivaren ska i förväg tala om hur långa rasterna är och när de ligger.
”Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd.”
Arbetstidslagen 15 § Under en rast behöver du inte stanna kvar på arbetsplatsen. Måste du äta på arbetsplatsen i stället, ett måltidsuppehåll, räknas det som arbetstid. Det gör också de korta pauser som arbetsgivaren ska ge dig utöver rasterna.
”Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.”
Arbetstidslagen 15 § ”Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.”
Arbetstidslagen 16 § ”Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.”
”Pauser räknas in i arbetstiden.”
Arbetstidslagen 17 §
Kollektivavtal och vem som kontrollerar
Ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av ett centralt fackförbund får ha andra regler än lagen, till exempel om ordinarie arbetstid, övertid, mertid, vila och schemabesked. Vissa skyddsregler från EU får avtalet ändå inte försämra.
Hitta ditt kollektivavtal”Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från lagen i dess helhet eller avvikelser från 5 och 6 §§, 7 § andra stycket, 8-10 b §§, 12-14 §§ samt 15 § andra och tredje styckena.”
”Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av direktivet.”
Arbetstidslagen 3 § Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetstidslagen följs.
”Arbetsmiljöverket skall ha tillsyn över att lagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs.”
Arbetstidslagen 20 § Tycker skyddsombudet att extra övertid, mertid eller nödfallsövertid tas ut på fel sätt, kan skyddsombudet begära åtgärder av arbetsgivaren och sedan vända sig till Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren säger nej eller inte svarar.
”Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att 8 a, 9 och 10 a §§ följs, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära att denne vidtar sådana åtgärder.”
”Lämnar arbetsgivaren inte ett sådant besked eller avslår arbetsgivaren skyddsombudets begäran, ska Arbetsmiljöverket pröva om föreläggande eller förbud enligt 22 § ska meddelas, om skyddsombudet begär det.”
Arbetstidslagen 19 a §
Vanliga frågor
Får chefen ändra mitt schema hur som helst?
Nej, inte enligt arbetstidslagen. Ändringar i när du ska arbeta ska meddelas minst två veckor i förväg. Kortare varsel är tillåtet om verksamhetens art eller något oförutsett ger anledning till det. Ditt kollektivavtal kan ha andra regler om schemabesked.
”skall lämna arbetstagarna besked om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg.”
”Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från lagen i dess helhet eller avvikelser från”
Hur mycket övertid får jag jobba på ett år?
Högst 200 timmar allmän övertid per kalenderår. Finns det särskilda skäl får arbetsgivaren dessutom ta ut högst 150 timmar extra övertid. Under fyra veckor får det aldrig bli mer än 48 timmar övertid totalt, eller 50 timmar under en kalendermånad.
”dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid).”
”Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår”
”Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.”
Hur mycket betalt får jag för övertid?
Arbetstidslagen säger hur mycket övertid som får tas ut, inte vad den ska ge i lön. Vad som gäller för övertid och ersättningen för den ska arbetsgivaren ange i den skriftliga informationen om din anställning. Läs också ditt kollektivavtal.
”vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall,”
Räknas rasten som arbetstid?
En rast är ett avbrott då du inte behöver stanna på arbetsplatsen. Ett måltidsuppehåll, när du måste äta på arbetsplatsen, räknas däremot in i arbetstiden. Det gör också korta pauser.
”Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.”
”Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.”
”Pauser räknas in i arbetstiden.”
Hur många timmar mellan två pass måste jag ha ledigt?
Minst elva timmar i följd under varje dygn. Arbetsgivaren får tillfälligt avvika vid något särskilt som inte gick att förutse, men du ska då få motsvarande ledighet. Ett kollektivavtal kan ha andra regler.
”Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila).”
”under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.”
Vart vänder du dig?
- Ditt fackförbund
Facket har rätt att se arbetsgivarens anteckningar om övertid och mertid. Hitta förbundet för ditt yrke.
- Skyddsombud (Arbetsmiljöverket)
Arbetsmiljöverkets sida om vad skyddsombudet gör på arbetsplatsen.
- Om arbetstidslagen (Arbetsmiljöverket)
Myndigheten som har tillsyn över arbetstidslagen.