Lönen dras för frånvaro du inte haft: vad gör du?

Arbetade du, har du rätt till lön

• I den privata sektorn är utgångspunkten att du får lön när du har arbetat, eller i vart fall stått till arbetsgivarens förfogande för arbete. Har du varit på plats enligt schemat är det alltså den regeln som gäller, även om lönesystemet har registrerat dig som frånvarande.

  ”Som allmän utgångspunkt gäller i den privata sektorn att en arbetstagare ska utföra arbete för arbetsgivaren, eller i vart fall stå till arbetsgivarens förfogande för arbete, för att ha rätt till lön”

• Skickade chefen hem dig, till exempel för att det inte fanns något att göra, är det ingen frånvaro från din sida. Som utgångspunkt ska du då ha lön för den arbetstid ni har avtalat, om inte något annat följer av avtal eller lag.

  ”Som utgångspunkt gäller att en arbetstagare har rätt till lön motsvarande det arbetstidsmått som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat, och att en arbetsgivare inte genom att arbetsbefria arbetstagaren kan undgå skyldigheten att betala vederlag.”

  ”Detta gäller om inte annat följer av avtal eller lag.”

  Stå till arbetsgivarens förfogande

• Var du borta en stund spelar orsaken roll: om arbetsgivaren uttryckligen eller underförstått släppte dig, eller om det berodde på dig. Skriv därför ner vem som sa vad, och spara sms och mejl.

  ”Om en arbetstagare inte arbetat eller stått till förfogande för arbete, har det alltså betydelse om detta berott på att arbetsgivaren uttryckligen eller underförstått arbetsbefriat arbetstagaren, eller om detta berott på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren.”

Avdrag i efterhand: rättelse eller kvittning?

• Många får lönen beräknad i förväg för hela månaden. I AD 1996 nr 70 sammanfattade Arbetsdomstolen att ett senare avdrag för något som inte kunde räknas med när lönen beräknades, under vissa förutsättningar ses som en rättelse av lönen och inte som kvittning.

  ”betraktas under vissa förutsättningar ett senare genomfört löneavdrag på grund av sådana omständigheter som inte kunnat beaktas vid brytningspunkten inte som kvittning utan som korrigering av den preliminära löneutbetalningen.”

• Men tiden spelar roll. Har avsevärd tid gått kan avdraget enligt domstolen inte göras som rättelse. Omständigheterna i det enskilda fallet avgör, och särskild vikt läggs vid om du hade skäl att förstå att lönen ännu inte var slutligt reglerad, till exempel för att du fick besked om att ett avdrag skulle komma.

  ”Om avsevärd tid har förflutit - såsom i 1977 års båda fall - torde löneavdrag inte kunna genomföras som korrigering av preliminärt utbetalad lön.”

  ”Vid prövningen av de föreliggande omständigheterna bör särskild vikt fästas vid om arbetstagaren har haft skäl att uppfatta situationen på det sättet att den preliminära lönen ännu inte är slutligt reglerad. Ett klargörande besked till arbetstagaren att avdrag kommer att ske senare, eventuellt med angivande av avdragsbeloppets storlek bör rimligen tillmätas betydelse.”

• Avgörandet är från 1996 och bygger på domstolens tidigare praxis. Det handlar om avdrag för omständigheter som verkligen fanns. Om ett avdrag för frånvaro som aldrig ägde rum kan räknas som rättelse avgör inte de källor som citeras här.

  ”Enligt arbetsdomstolens mening synes rättsläget, vid en bedömning mot bakgrund av den relativt begränsade praxis som föreligger, kunna sammanfattas enligt följande.”

När avdraget är en kvittning

• Har du gett arbetsgivaren lov i förväg att dra av från lönen kan du ta tillbaka det innan lönen ska betalas ut. Utan ditt medgivande gäller snäva villkor, och ett kollektivavtal kan ge arbetsgivaren större rätt att kvitta.

  ”Återkallas ett på förhand lämnat medgivande innan lönefordringen förfallit till betalning, får kvittning icke ske i vidare mån än som följer av vad nedan sägs.”

  ”Rätt till kvittning utöver vad som följer av första och andra styckena kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal”

  Vad får arbetsgivaren dra av?

• Kvittar arbetsgivaren mer än lagen tillåter ska den ersätta skadan du får, och då räknas även sådant som inte är rent ekonomiskt. Hade arbetsgivaren goda skäl att tro att den fick kvitta, kan skadeståndet jämkas.

  ”Kvittar arbetsgivare mot arbetstagares lönefordran i annat fall eller i vidare mån än som är medgivet enligt denna lag”

  ”skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.”

  ”Hade arbetsgivaren grundad anledning antaga att han hade rätt att kvitta eller var hans förfarande eljest ursäktligt, kan skadeståndet jämkas efter vad som finnes skäligt.”

Så går du vidare

• Jämför lönespecifikationen med ditt schema och dina stämpeltider. Skriv sedan till arbetsgivaren vilka dagar avdraget gäller, att du arbetade då, och be om rättelse. Spara en kopia. Är du med i ett fackförbund har förbundet rätt att förhandla med arbetsgivaren om din sak.

  ”Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.”

• Blir ni inte överens är det en arbetstvist, och den prövas enligt en särskild lag om rättegången i arbetstvister.

  ”Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister).”

• Hur länge du kan kräva vanlig lön avgör inte de källor som citeras här. Gäller avdraget semesterlön har du två år från utgången av semesteråret på dig att väcka talan.

  ”En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller.”

  Semesterlagen 33 §: två år att kräva

Vanliga frågor

Vart vänder du dig?

• Hitta ditt fackförbund

  Sök vilket förbund som organiserar ditt yrke.