För hög arbetsbelastning: vad kan du begära?

När är arbetsbelastningen ohälsosam?

• Arbetsmiljöverket beskriver tre situationer. Den första är obalans mellan krav och resurser, till exempel för många eller för svåra uppgifter på för kort tid, eller för få personer.

  ”Det kan exempelvis vara för många eller svåra arbetsuppgifter som ska utföras på alltför kort tid, eller av för liten personalstyrka utan rätt kunskap.”

• Den andra är att det är oklart vad som gäller: vilka uppgifter du ska göra, vilket resultat som väntas eller hur arbetet ska göras.

  ”Om det är oklart för arbetstagarna vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilka de förväntade resultaten är eller vilket arbetssätt som gäller innebär det en risk.”

• Den tredje är uppgifter eller situationer som är starkt psykiskt påfrestande, till exempel att möta människor i utsatta situationer.

  ”Det förekommer starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller situationer. Det kan till exempel handla om att bemöta människor i utsatta situationer”

• Det finns sällan ett fast mått på hur mycket som är för mycket, eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan arbetsplatser. Exakt var gränsen går för dig avgör inte de källor som citeras här.

  ”Förutsättningarna på varje arbetsplats kan vara olika och det finns sällan några absoluta mått eller gränsvärden.”

Det här kan du be chefen om

• Arbetsgivaren ska se till att du vet vilka uppgifter du ska göra, vilket resultat som ska nås, vad som ska prioriteras när tiden inte räcker och vem du kan vända dig till för hjälp. Du ska också veta vilka befogenheter du har. En konkret fråga kan vara: vad ska jag låta bli att göra den här veckan?

  ”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås med arbetet,”

  ”vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra arbetet.”

  ”Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har i sitt arbete”

• Svaret att du får prioritera bättre räcker inte när obalansen består. Enligt Arbetsmiljöverket går obalans inte att lösa med ständiga omprioriteringar eller med hänvisning till vila mellan passen. Kraven behöver minska eller resurserna öka.

  ”Obalans mellan krav och resurser kan inte åtgärdas genom ständiga omprioriteringar eller genom att hänvisa till återhämtning mellan arbetspassen. Det behövs åtgärder som innebär att kraven minskar eller att resurserna ökar.”

• Säg till tidigt och gärna skriftligt, så att det syns när arbetsgivaren fick veta. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken på ohälsosam arbetsbelastning när uppgifterna fördelas.

  ”Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning vid tilldelningen.”

• Belastningen kan också komma av hur arbetstiden är lagd. Arbetsgivaren ska motverka att arbetstidens förläggning gör dig sjuk. Som exempel på risker nämns mycket övertid, långa pass och förväntningar på att du alltid ska gå att nå. Tar du upp sådant med chefen kan du alltså hänvisa till samma regler.

  ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.”

  ”stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass, och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar.”

• Skyldigheten gäller också om du själv är chef. Chefer ska dessutom ha förutsättningar för uppdraget, bland annat en rimlig arbetsbelastning.

  ”Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare.”

  ”Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare.”

Om ingenting händer

• Gå till skyddsombudet. Om skyddsombudet anser att åtgärder behövs ska hen vända sig till arbetsgivaren och begära dem. Det är skyddsombudet som har den formella rätten enligt paragrafen.

  ”Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder.”

  Så begär skyddsombudet åtgärder

• Arbetsmiljöverket visar ett exempel på hur en sådan begäran kan se ut vid ohälsosam arbetsbelastning. Där kräver skyddsombudet bland annat att arbetsgivaren undersöker arbetsbelastningen och om resurserna räcker för kraven, och att undersökningen omfattar alla yrkesgrupper.

  ”Här hittar du ett exempel på hur det kan se ut när ett skyddsombud gör en begäran till arbetsgivaren vid ohälsosam arbetsbelastning.”

  ”Ni ska undersöka arbetsbelastningen för arbetstagarna och ta reda på om resurserna för arbetet är anpassade till kraven i arbetet. Era undersökningar ska omfatta alla olika yrkesgrupper.”

• I samma exempel kräver skyddsombudet att riskerna bedöms och dokumenteras skriftligt, och att åtgärderna skrivs in i en handlingsplan med vad som ska göras, när och av vem.

  ”Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt”

  ”I handlingsplanen ska det stå vad som ska göras, när åtgärderna ska vara gjorda och vem som ska se till att det görs.”

Vanliga frågor

Vart vänder du dig?

• Arbetsmiljöverket: skyddsombud

  Myndighetens sida om skyddsombudens och arbetsmiljöombudens roll.

• Hitta ditt fackförbund

  Sök vilket förbund som organiserar ditt yrke.