Hoppa till innehållet

Arbetsrätt

Lojalitetsplikt, bisyssla och konkurrensklausul: två jobb, kritik och avtal efter anställningen

Kan man ha två jobb? Får du säga vad du tycker om din arbetsgivare? Och gäller konkurrensklausulen i ditt anställningsavtal? Lagen säger att arbetsgivaren som huvudregel inte får förbjuda ett extrajobb. Lojalitetsplikten står inte i någon lag; den kommer från Arbetsdomstolens domar, och de citeras här med målnummer.

Konkurrensklausuler prövas mot avtalslagen 38 § och mot kollektivavtal. Texten i 1969 års överenskommelse om konkurrensklausuler finns inte i våra källor, och inte heller avtalet från 2015 som Arbetsdomstolen nämner. Ditt kollektivavtal kan ha egna regler om bisysslor och konkurrensklausuler.

Får du ha två jobb?

  • Huvudregeln är att arbetsgivaren inte får förbjuda dig att ha en anställning hos en annan arbetsgivare.

    ”En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare.”

    LAS 6 i §
  • Undantagen är tre: det andra jobbet hindrar ditt arbete, det konkurrerar med arbetsgivaren på ett sätt som kan skada, eller det kan skada verksamheten på något annat sätt.

    ”Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen 1. är arbetshindrande, 2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller 3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.”

    LAS 6 i §
  • Arbetsgivaren får inte behandla dig sämre för att du har ett jobb till.

    ”En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos en annan arbetsgivare.”

    LAS 6 i §
  • Ett kollektivavtal får avvika från regeln, om avtalet respekterar skyddet i EU:s arbetsvillkorsdirektiv. I ett mål om ett kollektivavtal som gav arbetsgivaren en fri prövningsrätt att förbjuda en bisyssla, sa Arbetsdomstolen att prövningsrätten bara begränsas av att beslutet inte får vara godtyckligt eller otillbörligt.

    ”5. från 6 § första stycket, 6 h och 6 i §§ under förutsättning att avtalet respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den ursprungliga lydelsen.”

    LAS 2 b §

    ”Arbetsgivarens fria prövningsrätt är inskränkt endast såtillvida att den inte får utnyttjas på ett godtyckligt eller eljest otillbörligt sätt.”

    AD 2025 nr 25 s. 23(öppnas i ny flik)

    ”Arbetsgivarens bedömning får dock enligt fast praxis inte ske godtyckligt eller otillbörligt.”

    AD 2025 nr 25 s. 26(öppnas i ny flik)
    Se ditt kollektivavtal
  • Är du anställd hos en myndighet, en kommun eller en region gäller också lagen om offentlig anställning: du får inte ha en bisyssla som kan rubba förtroendet för din opartiskhet eller skada myndighetens anseende. Arbetsgivaren ska informera om vad som kan göra en bisyssla otillåten.

    ”En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende.”

    LOA 7 §

    ”Arbetsgivaren skall på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 §.”

    LOA 7 a §

Lojalitetsplikten medan du är anställd

  • Att konkurrera med din arbetsgivare medan du är anställd är enligt Arbetsdomstolen i allmänhet ett allvarligt brott mot lojalitetsplikten, även om inget står i avtalet. Redan planer eller förberedelser kan räknas.

    ”Även utan en uttrycklig avtalsreglering anses en arbetstagare som bedriver verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens i allmänhet på ett allvarligt sätt bryta mot den lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet. Redan planer på eller förberedelser för sådan verksamhet kan under vissa omständigheter vara ett brott mot lojalitetsplikten”

    AD 2018 nr 25(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 25 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Ett exempel: att i eget bolag ta ett uppdrag som arbetsgivaren hade kunnat ta.

    ”Av den lojalitetsplikt som föreligger mellan parterna i ett anställningsförhållande följer bl.a. att en arbetstagare inte får bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet, t.ex. genom att i eget bolag ta ett uppdrag som arbetsgivaren hade kunnat ta.”

    AD 2017 nr 67(öppnas i ny flik)Sök på AD 2017 nr 67 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Plikten gäller hela anställningstiden, också uppsägningstiden.

    ”Enligt Arbetsdomstolens mening innebär ett sådant handlande under anställningstiden - dvs. inklusive uppsägningstiden - typiskt sett ett agerande i strid med lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande.”

    AD 2019 nr 12(öppnas i ny flik)Sök på AD 2019 nr 12 i Domstolsverkets rättspraxis
    Uppsägningstid
  • Bryter du mot lojalitetsplikten genom att konkurrera kan du normalt behöva ersätta arbetsgivarens ekonomiska skada.

    ”En arbetstagare som bryter mot sin lojalitetsplikt genom att bedriva konkurrerande verksamhet är normalt skyldig att ersätta arbetsgivaren för den ekonomiska skada som denne drabbas av som en följd av lojalitetsbrottet”

    AD 2020 nr 11(öppnas i ny flik)Sök på AD 2020 nr 11 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Lojalitetsplikten innebär också att du normalt ska svara sanningsenligt när arbetsgivaren frågar om vad du sett på arbetsplatsen under arbetstid, till exempel om arbetsmiljön.

    ”Av den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande följer att en arbetstagare på direkta frågor från arbetsgivaren normalt har att sanningsenligt redogöra för sina iakttagelser på arbetsplatsen under arbetstid som har betydelse för t.ex. arbetsmiljön.”

    AD 2021 nr 67(öppnas i ny flik)Sök på AD 2021 nr 67 i Domstolsverkets rättspraxis

Får du prata illa om arbetsgivaren?

  • Du ska vara lojal mot arbetsgivaren, men du får ändå framföra viss kritik. Arbetsdomstolen har kallat en långtgående rätt till kritik en del av yttrandefriheten.

    ”Ett anställningsavtal innefattar en skyldighet för arbetstagaren att förhålla sig lojal med sin arbetsgivare. Som Arbetsdomstolen tidigare har uttalat har arbetstagaren dock rätt att utan hinder av lojalitetskravet framställa viss kritik mot arbetsgivaren. Domstolen har därvid ansett att en i princip långtgående kritikrätt ligger i linje med den allmänna yttrandefriheten och kan utgöra grunden för goda förhållanden på en arbetsplats.”

    AD 2006 nr 103(öppnas i ny flik)Sök på AD 2006 nr 103 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Gränsen beror på din ställning: ju högre befattning, desto mer lojalitet kan krävas. Kritiken får inte bli hot, och var gränsen går avgörs från fall till fall.

    ”Ju högre befattning en arbetstagare har, desto större krav på visad lojalitet får arbetsgivaren ha rätt att ställa. Kritiken får vidare inte övergå i hot mot arbetsgivaren. Den närmare innebörden av kritikrätten får avgöras från fall till fall”

    AD 2006 nr 103(öppnas i ny flik)Sök på AD 2006 nr 103 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Anställningsavtalet hindrar dig inte från att anmäla missförhållanden till en behörig myndighet. Vid bedömningen väger det tungt om du först har försökt få rättelse direkt hos arbetsgivaren, och vad anmälan bygger på.

    ”Arbetsdomstolen har uttalat att en i princip långtgående kritikrätt ligger i linje med den allmänna yttrandefriheten och att anställningsavtalet inte innebär något avgörande hinder för en arbetstagare att hos behörig myndighet påtala missförhållanden som råder i arbetsgivarens verksamhet.”

    ”Av stor vikt vid bedömningen är om arbetstagaren genom direkt kontakt med arbetsgivaren har försökt att få en rättelse till stånd, liksom det faktiska underlaget för anmälningen.”

    AD 1997 nr 57(öppnas i ny flik)Sök på AD 1997 nr 57 i Domstolsverkets rättspraxis

Konkurrensklausul efter anställningen

  • När anställningen är slut får du i princip konkurrera med din förra arbetsgivare eller börja hos en konkurrent. Den rätten kan begränsas med en konkurrensklausul, som inte får strida mot ett kollektivavtal som gäller för er.

    ”Utgångspunkten i svensk rätt är att en arbetstagare sedan anställningen upphört i princip fritt får bedriva med sin tidigare arbetsgivare konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet. Denna rätt kan emellertid begränsas genom att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår avtal med en konkurrensklausul. Konkurrensklausuler får inte strida mot kollektivavtal som arbetsgivaren och arbetstagaren är bundna av.”

    AD 2018 nr 49(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 49 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Avtalslagen 38 § säger att du inte är bunden av en konkurrensklausul i den mån den går längre än vad som är skäligt.

    ”Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

    Avtalslagen 3 kap. 38 §
  • Vid den prövningen används kollektivavtalens regler om konkurrensklausuler som måttstock, enligt förarbetena.

    ”När det gäller konkurrensklausuler i anställningsavtal framgår av förarbetena till 38 § avtalslagen att överenskommelser om konkurrensklausuler som träffats i kollektivavtal bör tjäna som måttstock vid prövningen av om klausulerna är oskäliga”

    AD 2018 nr 49(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 49 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Hur lång bindningstid som är skälig bedöms i varje fall. I ett mål sa Arbetsdomstolen att två år är lång tid, men inte så lång att klausulen redan därför blir oskälig.

    ”En bindningstid om två år är lång, men inte så lång att den redan i sig gör klausulen oskälig.”

    AD 2018 nr 49(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 49 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Utan klausul gäller huvudregeln: du behöver normalt inte ersätta förluster som din förra arbetsgivare får av det du gör efter att anställningen har upphört.

    ”Däremot är den principiella utgångspunkten att arbetstagaren inte är skyldig att ersätta arbetsgivaren för förluster som denne drabbats av till följd av arbetstagarens agerande efter att anställningen upphört. Detta sammanhänger med att arbetstagare då fritt får bedriva konkurrerande verksamhet med sin tidigare arbetsgivare, om annat inte har avtalats eller följer av lag.”

    AD 2018 nr 25(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 25 i Domstolsverkets rättspraxis
  • Ett förbud mot att värva den förra arbetsgivarens kunder är inte samma sak. Arbetsdomstolen har sagt att 2015 års avtal om konkurrensklausuler mellan Svenskt Näringsliv och PTK inte omfattar sådana klausuler.

    ”2015 års avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK omfattar inte klausuler av typen förbud att värva den tidigare arbetsgivarens kunder”

    AD 2026 nr 23 s. 1(öppnas i ny flik)
    Granska ditt anställningsavtal

Företagshemligheter

  • Lagen om företagshemligheter säger vad en företagshemlighet är: information om affärs- eller driftförhållanden som inte är allmänt känd, som arbetsgivaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla och som kan skada arbetsgivaren i konkurrenshänseende om den röjs.

    ”Med företagshemlighet avses i denna lag information 1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse”

    ”3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och 4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.”

    Företagshemlighetslagen 2 §
  • Erfarenheter och färdigheter som du har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller information om brott eller något annat allvarligt missförhållande.

    ”Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.”

    Företagshemlighetslagen 2 §
  • Skaffar, utnyttjar eller röjer du utan arbetsgivarens samtycke en företagshemlighet som du har fått del av i anställningen, och insåg du eller borde du ha insett att den inte fick avslöjas, ska du ersätta skadan om du har gjort det uppsåtligen eller av oaktsamhet.

    ”Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon utan innehavarens samtycke 1. bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något annat sätt anskaffar företagshemligheten, 2. utnyttjar företagshemligheten, eller 3. röjer företagshemligheten.”

    Företagshemlighetslagen 3 §

    ”En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.”

    Företagshemlighetslagen 7 §
  • Har du utnyttjat eller röjt hemligheten efter att anställningen har upphört gäller det ansvaret bara om det finns synnerliga skäl.

    ”Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl.”

    Företagshemlighetslagen 7 §
  • Att offentliggöra något, eller avslöja det för en myndighet, räknas aldrig som ett obehörigt angrepp om det skäligen kan misstänkas vara ett brott med fängelse i straffskalan, eller om det är ett annat missförhållande och du gör det till skydd för allmänintresset.

    ”Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som 1. skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, eller 2. kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.”

    Företagshemlighetslagen 4 §
    Granska en sekretessklausul i ditt avtal

Vanliga frågor

Får jag använda det jag har lärt mig hos min förra arbetsgivare?

Erfarenheter och färdigheter som du har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet enligt lagen. För en företagshemlighet som du har utnyttjat eller röjt efter att anställningen upphört gäller skadeståndsansvaret bara om det finns synnerliga skäl. En konkurrensklausul i ditt avtal prövas för sig, mot avtalslagen 38 §.

”Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet.”

Företagshemlighetslagen 2 §

”Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl.”

Företagshemlighetslagen 7 §

”är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Avtalslagen 3 kap. 38 §

Kan man ha två jobb?

Ja, som huvudregel. Arbetsgivaren får bara förbjuda det andra jobbet om det hindrar arbetet, konkurrerar på ett skadligt sätt eller på annat sätt kan skada verksamheten. Ditt kollektivavtal kan ha egna regler.

”En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare.”

”Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen 1. är arbetshindrande, 2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller 3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.”

LAS 6 i §

Är min konkurrensklausul giltig?

Du är inte bunden av klausulen i den mån den går längre än vad som är skäligt. Vad som är skäligt avgörs i det enskilda fallet, med kollektivavtalens regler som måttstock.

”är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Avtalslagen 3 kap. 38 §

”överenskommelser om konkurrensklausuler som träffats i kollektivavtal bör tjäna som måttstock vid prövningen av om klausulerna är oskäliga”

AD 2018 nr 49(öppnas i ny flik)Sök på AD 2018 nr 49 i Domstolsverkets rättspraxis

Får jag säga vad jag tycker om min arbetsgivare?

Du får framföra viss kritik trots lojalitetsplikten. Kritiken får inte bli hot, och ju högre befattning du har, desto mer lojalitet kan krävas.

”har arbetstagaren dock rätt att utan hinder av lojalitetskravet framställa viss kritik mot arbetsgivaren.”

”Ju högre befattning en arbetstagare har, desto större krav på visad lojalitet får arbetsgivaren ha rätt att ställa. Kritiken får vidare inte övergå i hot mot arbetsgivaren.”

AD 2006 nr 103(öppnas i ny flik)Sök på AD 2006 nr 103 i Domstolsverkets rättspraxis

Gäller lojalitetsplikten under uppsägningstiden?

Ja. Du är anställd tills uppsägningstiden är slut, och att starta konkurrerande verksamhet då är typiskt sett ett brott mot lojalitetsplikten.

”Enligt Arbetsdomstolens mening innebär ett sådant handlande under anställningstiden - dvs. inklusive uppsägningstiden - typiskt sett ett agerande i strid med lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande.”

AD 2019 nr 12(öppnas i ny flik)Sök på AD 2019 nr 12 i Domstolsverkets rättspraxis

Vart vänder du dig?

Alla situationer: vem gör vad